Kerstin Bengtsson-Norén skriver klokt om detta i Aftonbladet 24 aug.2000:
"Vår tid kännetecknas av en gigantisk överambition och samtidigt ständiga misslyckanden att ens få det basala att fungera. Samtidigt som vi stressar och presterar hinner vi inte ens prata med våra barn mer än tre minuter om dagen. [...]Feminix Ordförråd: Sjuka av "jämställdhet"
I arbetslivet pågår en ständig förändring och utökning av arbetsuppgifter. Familjerna arbetar mer och mer, färre och färre kan arbeta deltid trots små och stora barn. [...]
Överallt trummas det in att vi är utbytbara: varken arbetsmarknaden eller könsmarknaden visar någon pardon. [...]
Daghem och skolor kräver aktivt deltagande, barnens fritidsaktiviteter kräver alltmer av bingolottförsäljning och bullbak till olika evenemang: skolråd, utvecklingssamtal, föräldraföreningsmöten, fotbollsträffar, matcher, konserter, skolresejippon... Listan kan göras oändlig.
Under de senaste årtiondena har den totala arbetsbelastningen på oss förmodligen ökat med 100 procent. [...]
Marknadskrafterna verkar i dag på alla områden. Vi har blivit de perfekta konsumenterna. Ju mer osäkerheten vinner fäste, desto mer pengar spenderar vi.
Egentligen kan jag inte fatta hur vi har låtit oss luras in i detta ekorrhjul. Och att det till stor del har tillåtits ske i kvinnofrigörelsens namn. Kvinnor har nog aldrig varit sådana fångar som i dag. Priset börjar nu komma i form av utbrändhet hos den första generation som levt på detta sätt.Överallt lägger man pannan i djupa veck och undrar hur det kan komma sig att sjukskrivningarna ökar.[...]
Ska vi acceptera att vår civilisation i likhet med så många andra i historien är på väg mot sin undergång, stilla och tyst i framstegets namn? Det är vad som håller på att ske.
Jag efterlyser en debatt om hur vi kan förändra vårt sätt att leva så att det bättre stämmer överens med hur vi fungerar som människor med de behov och begränsningar vi har."
Jag har placerat min blogg i Norrköping på bloggkartan.se!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar