"Vi kan inte bortse från jämställdhetens baksida"
Publicerad 2008-01-04 00:50
Ny forskning om jämställdhet i människors vardagsliv:
Kärleksförhållanden där könsrollerna avviker från de traditionella
utsätts för stora påfrestningar. Att ifrågasätta de invanda och
könstypiska mönstren och sträva efter jämställdhet upplevs ofta som
hotfullt, direkt felaktigt och likställt med att ifrågasätta partnern
och hela kärleksrelationen. I valet mellan att åstadkomma jämställdhet
inom parrelationen eller att bekräfta varandra och kärleksrelationen
väljer par ofta det senare. Vinsterna med jämställdhet är inte alltid
uppenbara. Det visar ny forskning enligt en grupp forskare vid
Mittuniversitetet och Umeå universitet. Dessa insikter måste tas på
allvar av politikerna om svenskarna ska fortsätta tro på en
jämställdhetspolitik, skriver forskarna.
De flesta svenskar vill ha jämställdhet men
förändringen mot jämställdhet går förvånansvärt långsamt. En anledning
är att politiker och experter har negligerat de problem som vanliga
människor stöter på när de ska förverkliga den vackra
jämställdhetsvisionen. Ny forskning visar att jämställdhet i
vardagslivet kräver ett hårt, smärtsamt och ofta riskfyllt arbete och
vinsterna är inte alltid uppenbara.
Dessa komplikationer måste uppmärksammas och tas på allvar av
beslutsfattare på alla nivåer. Risken är att svenska folket annars
tappar tron på jämställdhetspolitiken. Det är slutsatserna i ett
omfattande forskningsprogram om jämställdhet i människors vardagsliv som
bedrivits av forskare från Mittuniversitetet och Umeå universitet.
Sett ur ett europeiskt perspektiv har svenskar en mycket positiv
inställning till jämställdhet. Hela 96 procent av svenska folket anser
att män och kvinnor bör ta lika mycket ansvar för hem och barn och
endast 14 procent anser att kvinnor bör vara beredda att skära ned på
sitt betalda arbete för familjens skull. De positiva attityderna till
jämställdhet understöds av omfattande och välfinansierade
familjepolitiska åtgärder, till exempel en generös föräldrapenning och
dagisplats till alla som vill ha.
Trots den massiva enigheten om jämställdhetens
förträfflighet går jämställdhetsarbetet på många områden förvånansvärt
trögt och långsamt. Det är få länder som har ett så könsuppdelat
arbetsliv som Sverige har. Trots att kvinnor utbildar sig och arbetar i
samma utsträckning som män får de sämre avkastning på sina
investeringar. Kvinnor har fortfarande huvudansvar för hem och barn.
Männen tar bara ut en femtedel av all föräldraledighet och ägnar bara
hälften så mycket tid som kvinnorna gör åt hushållsarbete. Listan över
jämställdhetspolitikens misslyckanden tycks alltså vara minst lika lång
som den över dess framgångar.
Vår forskning visar att politikerna missbedömt hur svårt och mödosamt
det är att förverkliga jämställdhetsidealet i det dagliga livet.
Resultaten visar att jämställdhet i vardagslivet kräver ett hårt,
smärtsamt och riskfyllt arbete som ofta har negativa konsekvenser i form
av missnöje, konflikter och stress.
Intervjuer med svenska par illustrerar att familjelivet ofta följer
rutiner och vanor som anses gagna familjens behov. De intervjuade männen
och kvinnorna legitimerar ofta det relativt traditionella beteendet
genom att hänvisa till personlig lämplighet och intresse samt behovet av
kompromisser. Dessa faktorer påverkas i sin tur av kulturellt bestämda
föreställningar om kärlek och tvåsamhet, samt vad som betraktas som
manligt och kvinnligt. Att mannen i ett parförhållande tar på sig en
traditionell mansroll medan kvinnan går in i kvinnorollen beror på att
båda upplever att de på detta sätt tillfredsställer varandras och
familjens behov.
Att ifrågasätta de invanda och könstypiska mönstren och sträva efter
jämställdhet upplevs ofta som hotfullt, direkt felaktigt och likställt
med att ifrågasätta partnern och hela kärleksrelationen. I valet mellan
att åstadkomma jämställdhet inom parrelationen eller att bekräfta
varandra och kärleksrelationen väljer par ofta det senare.
Att kärleksförhållanden där könsrollerna avviker
alltför mycket från det traditionella utsätts för stora påfrestningar
visas även i omfattande statistiska analyser av risken för separation
bland par i den svenska befolkningen. Resultaten visar att risken för
separation är högre i familjer där kvinnan står för en stor andel av
familjens inkomst.
Dessutom ökar risken för separation när mannen blir arbetslös, men inte
när kvinnan blir arbetslös. En förklaring till dessa resultat kan vara
att när kvinnan blir huvudförsörjare, vilket oftast blir fallet när
kvinnan tjänar mer och när mannen blir arbetslös, så rubbas bilden av
hur saker och ting bör vara. Mannen kanske tappar självkänslan och mår
allt sämre, och kvinnan börjar se ner på sin man. Hursomhelst
illustrerar resultaten att en upplösning av traditionella könsroller kan
innebära påfrestningar som i slutändan leder till ökad risk för
separation.
Den höga ambitionen rörande jämställdhet motsvaras alltså inte av faktiska förhållanden, vilket kan skapa missnöje och frustration. Eftersom både attityden till jämställdhet och arbetsfördelningen i hemmet är betydligt mer traditionella i Kontinentaleuropa finns inte samma uppenbara spänning i dessa länder.
Undersökningen illustrerar att arbetet med att försöka förverkliga den politiska jämställdhetsvisionen i vardagslivet innebär ökade risker för oenighet och konflikter.
Sammantaget visar forskningsresultaten att det krävs ett hårt och ibland smärtsamt arbete i människors vardagsliv för att jämställdhet ska förvandlas från vision till verklighet. Att försöka förverkliga jämställdhetsidealet innebär ofta att kärleksrelationen och partnern ifrågasätts, att vardagslivet uppfattas som komplicerat samt att risken för oenighet om ansvarsfördelningen i hemmet ökar. Allt förändringsarbete är förknippat med ansträngningar, konflikter och ifrågasättande och det vore naivt att tro att strävan efter jämställdhet - som inbegriper vardagslivets alla aspekter och våra allra närmaste relationer - skulle vara ett undantag.
För att komma vidare i jämställdhetsarbetet kan vi inte bortse från ojämställdhetens förtjänster och jämställdhetens baksidor. Våra undersökningsresultat visar att jämställdhet uppenbarligen har ett pris som måste betalas. Dessa insikter måste beaktas och tas på allvar av politiker och beslutsfattare. Risken är annars att svenskarna överger tron på jämställdhetspolitiken och med hänvisning till biologi, tradition eller religion accepterar status quo.
Mikael Nordenmark
Professor i rehabiliteringsvetenskap vid Mittuniversitetet
Anne Grönlund
Fil dr i sociologi vid Umeå universitet
Björn Halleröd
Professor i sociologi vid Umeå universitet
Lars Evertsson
Fil dr i sociologi vid Umeå universitet
Karina Nilsson
Fil dr i sociologi vid Umeå universitet
Magdalena Norberg-Schönfeldt
Fil dr i nationalekonomi vid Umeå universitet
Charlott Nyman
Fil dr i sociologi vid Umeå universitet
Magnus Wikström
Docent i nationalekonomi vid Umeå universitet
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar